Lisbeth Andersson

Kära Lisbeth - Alla dessa år av vänskap, som började när min familj 1949 flyttade in på Bondegatan 10 och vi blev grannar. Många minnen förstås men jag, full av beúndran, minns särskilt hur du kom och spelade populära melodier efter gehör på mammas piano. Att du skulle ägna yrkeslivet åt musik var väl ganska självklart. Knyppla kunde du också. Flinka fingrar har du alltid haft. Och huvudet var det inte heller något fel på. Längre fram lärde du dig polska och pluggade på universitetet. Som jag minns det var det astronomi och matte som intresserade dig. Och så var det det här med vantarna. Entusiastiskt berättade du hur kul du hade när du stickade, fick utlopp för ditt skapande och njöt av garner och färger. Efter 10 år på Västra Gärdet skildes våra vägar åt men vi höll ändå kontakten och den blev allt tätare ju mer åren gick. Det blev många minnesvärda möten, handskrivna hälsningar, telefonsamtal och sms genom åren. Plötsligt har det blivit så tyst och tomt. Tack för alla dessa år av vänskap, mer än sju decennier, nästan en livstid. Meta

Saknar våra samtal, så...

Vi minns med glädje våra vandringar o möten vi hade med dig uppe i Björkliden.

Tacksam för somrarna i stugan där du gav oss barn frihet och förtroende att upptäcka allt härligt med sommaren.. Tänker också på din humor och din förmåga att kunna så otroligt mycket inom olika områden. Hoppas din nya tillvaro ger dig ro och stimulans. :)