Carl Magnus Persson

Mitt avskedstal till Calle under begravningsakten: Calle! Mitt älskade barn, son, och fine kompis allt i ett. Du vet att jag tror att högt uppe i skyn ovan alla mörka moln är himlen alltid blå. Du vet att jag tror att däruppe har mamma hittat sin plats på en liten vit molntapp. På den sitter hon, dinglar med sina ben och betraktar oss just nu. Hon säger att här uppe är det alltid varmt, skönt och ljust. Det är lugnt, tryggt och utan oro eller press Calle. Jag vill säga: Där uppe, är ingen himmel så blå som din. Och du vet precis vad jag menar när jag uttrycker mig så. Oss blådårar emellan. Christina har makat åt sig, för att göra plats åt dig också på den lilla molntappen och med en öppen famn tar hon emot dig. Samtidigt vill jag säga till dig: Nu ska vi, som lever kvar med den oerhörda sorgen och saknaden leva vidare, även om vi har fått ett djupt och stort hål i våra hjärtan. Vi ska leva vidare och göra det bästa för oss själva, det bästa för varandra och försöka göra det bättre för alla andra människor med dig i vårt varma minne. Jag ska minnas dig, Calle, när jag tittar på stjärnorna, ser en plats vi varit på eller bara känner din närhet. Du kommer alltid att vara med mig. Den kärleken är evig, fastän sorgen och saknaden gör så ont. Hej då. Calle! Vi ses.

Tack alla för detta fina avsked: Calle var förmodligen rastlös i kyrkan, men väldigt glad för food trucken ️

Du finns alltid i våra hjärtan ️ En fantastisk vän med stort hjärta ️‍

Finaste Calle kan inte förstå att du lämnat oss... Minns så roligt vi hade det när vi var grannar i Bunkeflostrand, alla häliga grillkvällar, fester, spontantatueringar och samtal. Har alltid varit så imponerade av att du följde dina drömmar...Din tid blev alldeles för kort - vi saknar dig!