Ulla Lindell

En sista hälsning från Sven-Eriks moster Anna Friberg och hans kusiner, Nils-Gunnar och Agneta

Finaste Ulla! Vi träffades första gången i mitten av 90-talet när vi gick lärarutbildningen i Malmö. Därefter har vi studiekamrater årligen setts hos varandra. Jag har många fina minnen från våra träffar, men även när vi åkte tillsammans. Du var alltid glad och jag uppskattade alltid våra samtal. Din födelsedag var sista gången vi hade kontakt.
Jag ska alltid minnas Dig!

Kära Ulla! Nu har en lång vänskapstid brutits, det är drygt 38 år sedan vi träffades på lärarutbildningen. Det har alltid varit fint att möta Dig på de årliga träffarna, där nästa samtal enkelt tog vid där förra årets slutade. Minns med glädje när vi var i ert vackra hem i Vikhög, er prunkande trädgård och att allt inramades av ett blått hav. Tack Ulla för det fina telefonsamtalet vi hade på juldagen. Det lägger jag i mitt hjärtas minne.
Sov i Ro!

Kära Ulla! Vi var studiekamrater på lärarutbildningen och efter examen har vår grupp fortsatt att träffas i stort sett varje år. Du var alltid lika glad och vänlig. Det kändes bra i ditt sällskap. Förra sommaren orkade du inte komma till vår träff, men du ringde mig dagen efter och skickade en fin bild på dig. Den har jag kvar som ett fint minne.
Vila i frid Ulla 🌺.

Fina Ulla, min studiekamrat från Lärarhögskolan. Strax före jul fick jag en hälsning via mess som jag svarade på. Efter det har det varit tyst, men det var inte något konstigt med det eftersom vi träffades varje sommar och brukade nöja oss med det. Nu ses vi inte i sommar, men du finns med oss ändå, där i vår unika gemenskap. Jag saknar dig vännen ️.