Gunnar var en väldigt lekfull och spontan morbror till mig. Det jag minns bäst är när han hjulade på torget i Trelleborg och tappade hatten som blåste bort och jag fick springa efter. Eller alla gånger som någon bakade kakor och Gunnar kom och ville slicka skålen. Ett annat fint minne är när Gunnar kom en Jul och gjorde en ljuslykta i form av en kyrka.
Vi kommer sakna dig mycket

Käre Gunnar, det var alltid så fint att möta dig även om det nu var längesedan. Minns dig med värme.

Fantastiska, roliga, påhittiga, oändligt snälla morfar. Jag är så tacksam för alla fina stunder och allt jag har lärt mig av dig.

Innerlig tacksamhet över att ha känt Gunnar, en så mångbegåvad, varm och generös människa.