Tack för alla fina och intressanta samtal. Du är saknad.

Thomas, saknar dig! Här en bild från när du samlade alla dina kollegor för att totalrenovera Barncancerfondens lokaler helt ideellt. Sällan sett så många jobba så snabbt, så noggrant, så effektivt och så glatt. Bara ett av dina många fantastiska initiativ!

Bästa Thomas. Vilket vackert avsked vi fick ta idag. Ditt avtryck lever vidare i alla oss som haft förmånen att ha dig i våra liv. Tack för samtalen, omtanken och den riktning du gav - både professionellt och mänskligt. För allt detta och för vänskapen är jag djupt tacksam. Du lämnar ett stort tomrum efter dig.

Thomas jag saknar dig. Det är inte samma sak när du inte finns med och tillsammans kan uppröras och förundras över saker och ting. Du kommer alltid finnas med mig varje gång jag ger mig ut på jakt eller funderar över hur vi kan göra lite mer plats för alla andra levande varelser på jorden. Natten med kräftorna, hjorten och samtalen - glömmer dig aldrig min vän!

Ja du, kompis. Nu hamnade vi här ändå, till slut. ❤
Om ett par timmar tar vi ett varmt farväl av dig i Lunds domkyrka.
Och även om vi faktiskt hann att prata om och säga allt det där som man önskar få sagt till varandra, men så sällan hinner med, så vill jag ändå skriva ett par rader till dig. Mest för mig själv, tror jag. Det är så jag hanterar ledsamhet och saknad – med ord.
Men allt det som jag skriver till dig här, det hann jag också säga till dig. Och vårt sista samtal på telefon, det avslutade vi båda med att säga ”Jag älskar dig”. Det är jag glad och tacksam för.
Den här bilden, den gillade vi båda väldigt mycket, och den tog jag fram och tittade på i morse. Vi har skrattat åt den och refererat till den så ofta genom åren. Två tolvåriga nördar – en glasögonorm och en rödtocke – som äter på hamburgerrestaurang för första gången. Två snälla killar som inte var klassens häftigaste och inte heller ville vara det. Men oj, vad roligt vi har haft.
Vi fann varandra direkt när du började i vår klass i femman, utvecklade vår egen humor och vi har hållit ihop sedan dess – genom grundskola, gymnasium, Lund, familjer, barn och allt det där. Det blev över fyrtio år till slut.
Det var en fantastisk tid där i Mjällby på 1980-talet, och ert hem var alltid öppet och välkomnande för alla oss barn, oavsett vilka vi var. Dörren hos Eva och Bengt var alltid öppen. Om du inte vara hemma, så sa bara Eva lugnt: ”Thomas är ute just nu, men kom du in och vänta så länge om du vill, han kommer nog snart hem”. Man var alltid välkommen. Och växer man upp i ett sånt hem, då kan det inte bli något annat än en bra människa av en.
Du fick din första cancerdiagnos när vi gick på gymnasiet. För bara några veckor sedan fick du din tolfte. Du brukade säga att du hade svenskt rekord i antal cancerformer. Så var det nog också, men framför allt hade du svenskt rekord i pannben och styrka. Det var talande att det till slut inte var cancern som blev din direkta dödsorsak, utan att du orkat stå emot och överleva så många olika diagnoser att dina vitala organ till slut inte orkade längre – när du själv fortsatte att kämpa.
Ändå var det inte viljan och beslutsamheten som var det mest utmärkande hos dig, kompis. Det som alltid stod ut hos dig var omtanken om och intresset för andra människor. Du var alltid, även när du var som svagast och sjukast, mer intresserad av den du pratade med och du engagerade dig alltid helhjärtat i oss vänner, familj eller medarbetare. Du såg oss alla.
Godhjärtad och osjälvisk, alltid nära till ett råd eller en uppmuntran - alltid klok och insiktsfull. Och alltid positiv, trots att sjukdomen var din följeslagare under större delen av ditt liv.
Du var en förebild och en inspiration inte bara för mig, utan för de allra flesta som fick glädjen att träffa dig. Du påminde om hur viktigt det är att leva medan man kan och inte vänta. Att skapa minnen, som du så ofta sa. Och det gjorde du. Det gjorde vi. Oj, vad roligt vi har haft ihop. ❤
Jag är så ledsen att du är död, kompis, men mest är jag glad att du har levt. Och så länge någon minns och tänker på en, lever man på något sätt. Du kommer verkligen att leva så länge vi gör det.
Om en stund ska vi säga hej då för sista gången. I morgon firar vi vad som skulle ha varit vår 33:e midsommar tillsammans. Ingen annan har jag firat fler midsomrar med, inte ens min bror. I år blir det utan dig, men med både dina och mina fina barn.
Max och jag ska som vanligt plocka jordgubbarna hos Ulrika tidigt i morgon bitti, och vi ska äta dem med glass som du älskade. Och i morgon kväll ska jag dricka punsch med dig på din veranda i Sandviken.
För första gången sedan barnen föddes är du inte med fysiskt. Men du är med oss vid bordet, och vi kommer alla att höra ditt högljudda, smittande, inte sällan kiknande skratt. Och när vi fortsätter att skapa minnen ihop, då är du med oss.
Då som nu, för alltid.

Tack för alla fina samtal och din varma omsorg. Hoppas att vi en gång ses i himlen

Tack för alla fina möten och samtal genom åren.

Sov så gott ❤️

Tack för de roliga åren med SFUN!
Har ett speciellt minne av dig och Åsa som nyförlovade i Skottland. Var det nedanför Ben Nevis vi otippat sprang på varandra på en pub?

Minnens av dig är oförglömliga !

Tack för alla fina minnen
Vila i frid
Familjen Håkansson på Östragården

Tack Thomas för tiden vi var kompisar och för alla härliga minnen. Jag har aldrig träffat någon som kämpat som du, in i det sista. Vila i frid min vän.

.Tack, för så mycket glädje jag fått dela med Dig Thomas, såsom vandring i skogen och prata jakt samt naturens inspiration. Din vilja att få oss kollegor att lyckas var stor. Du fattas oss, men minnet av dig lever kvar. Vila i frid Thomas

Thomas, vi kände dig bara en kort tid, men kommer alltid att minnas dig som äventyrare, optimist, och kämpe in i det sista, med tro på framtiden och gränslös kärlek till dina barn. Vila i fred.

Tack för att jag fick lära känna dig och tack för alla fina minnen.

Älskade att vara hos er i Mjällby. Min ”gudmor” och din mamma Eva och pappa Bengt, Tina o Sara..
Det blev mycket bus och äventyr och många härliga bad i Hällevik. Ormen i källaren var jag dock inte lika förtjust i😅. Vi ses!❤️/Gunilla

Jag kommer alltid minnas dig! Tack för alla fina minnen.

Tack för många år av vänskap och fina minnen
Vila i ro 🌹

Tack för barnen
Tack för kärleken
Tack för alla äventyr och resor
Tack för varma och ljusa minnen

Condolences to Liv and Max. Even though I have never met you, I was very fond of your father. I called him my “second son”. He was a wonderful friend to my son Craig and was considered his brother. He use to hunt with Craig in the US and would use my kitchen to butcher his kill and my small garage for cleaning the skull for his souvenir. It
has been many years since I had seen him, but I would watch his FB posts and communicate through FB messenger.. He was such a joy to be around. He will be greatly missed and thought of often..
Love to you both

“Your American Grandmother”

Kramen vi gav varandra efter segern mot AIK förra året på Strandvallen och orden du sade. De blev till verklighet. Vila i frid kompis.

Vila i frid
Kusin vitamin ❤️
Kram Anna-Lena o Jocke

En fantastiskt klok och fin människa

Du har varit och kommer fortsatt vara en förebild för styrka och hopp.
Vila i frid

Vi lärde känna varandra genom gemensamma jaktkamrater tyvärr alltför sent i livet. önskar att vi träffats tidigare.
Vet inte någon som var så genuint omtänksam , exempelvis när jag låg nere i Malmö efter en knäoperation i augusti. Då erbjuder sig Thomas att komma förbi och hämta mig och låna ut en bössa så vi kunde åka ut och pyrcha bock! Eller när han skickade ett meddelande och tackade för att du fick vara med och uppleva när min son Gustav fick möjligheten att skjuta en fin kronhjort. Thomas du fattas oss, vi ska försöka föra din omtänksamhet med oss i ditt minne.

Vila i frid vännen

I just found this page. This post is a bit of trial run for another one when i can gather my thoughts and feelings.
The picture is one of my favorites of Thomas. It was taken at great stage of his life. I can see the love for his children and the pride of being a father in his face. I have no idea how I will sum up or attempt to explain our 31 year friendship and brotherhood or the bond we shared. More to follow and I expect more of his "American family" will also share some thoughts and memories. To be continued.
Craig

Vila i frid. Du är en kämpe, en inspiratör..